lifeisgood

Jag förundras ofta över hur mycket lagar och bestämmelser andra tror att vi kristna har. Vi får inte gör si och så och vi måste befinna oss i kyrkan varje söndag klockan 10.

Då har jag en sak jag vill dela med er,

”Det är bättre att ligga på stranden och tänka på kyrkan än att sitta i kyrkan och tänka på stranden”.

Det handlar inte om hur jag presterar, hur duktig jag är och hur ofta jag läser bibeln. Nej, gud säger att det enda vi behöver göra är att bekänna Jesus som herre.  

Om jag någon dag känner mig less på att gå till kyrkan och hellre vill ta en promenad, så är det helt okej. Tänk vad onördigt det skulle vara att halvsova i kyrkbänken när man istället kan gå runt och tacka gud för den fantastiska skapelse han har gjort. Gud vill att vi ska må bra och förstår om vi inte alltid vill vara ”typiskt kristna”.

Med detta vill jag inte förneka att gud gav oss stadgar, de tio budorden. När man lever som kristen faller det sig ganska naturligt att eftersträva guds lagar om att inte stjäla, inte begå äktenskapsbrott och älska gud av hela sitt hjärta. Saken är den att budorden inte är något som gör livet sämre. Snarare bättre. Gud gav oss dem för att vi ska må bra. Han vet hur ont det gör att leva i ett trasigt förhållande, med mor och far som är skilda. Han vet hur viktigt det är att vila på sabbaten. Och han vet hur viktigt det är att vi inte har några avgudabilder. (för oss som lever idag kan detta exempelvis vara pengar, materiella ting, makt och annat som vi fäster oss vid. Det behöver inte handla om gudomliga väsen).

De tio budorden hjälper oss att bli bättre människor som älskar varandra.

Jesus säger: ”samla inte skatter här på jorden där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara”. Matteusevangeliet, kap 6, vers 19.21

Att vara kristen är inget man är på deltid, en dag i veckan eller på något läger vart tredje år. Nej, det är en livsstil. Man är kristen varje dag, både i bra och dåliga tider och det är inte platsen som avgör om man lever som guds efterföljare eller inte. Kyrkan må vara bra, men den fyller inte sin funktion om kristendomen stannar innanför dess väggar. Vi är kyrkan, om det så är på stranden, i mataffären eller på simträningen. Gud är inte begränsad till en byggnad utan verkar i hela vår värld, ute på gator och inne i skolor. Mirakel kan ske vart som helst.

Ska berätta om ett sådant imorgon. Välkomna tillbaka.