I går kom jag hem från Frizon.
Det var kul att va tillbaka på platsen som betyder så mycket för mig. Alla härliga lovsångsstunder, möten med nya människor, grymma artister, nattfika i café Sion och framförallt stunder med Gud.

Jag träffade Miguel igen. Vad häftigt det är att se honom ett år efter att han blev kristen. Han är verkligen en ny person som brinner för Gud. Han var med och ledde lovåsng, undervisade, vittnade, var förebedjare och profeterade. Haha, det är sjukt när jag tänker på det, han har verkligen sugit åt sig allt han kunnat. Vilken förebild. 

Sista kvällen var jag på ett "förnyelsemöte" i bönetältet. Jag satt i soffan längst bak och sjöng med i lovsången. Bredvid mig satt en man från Göteborg som blev frälst för 15 år sedan och, precis som Miguel, verkligen brinner för sitt nya liv. Vi pratade en del och sjöng desto mer. 
Innan han reste sig upp för att gå när mötet var slut sa han: "Du har en väldigt fin röst, den är så ren. Jag är inte musikalisk och så men det hör jag. Jag tror Gud vill att du ska leda lovsång". Jag berättade då att jag precis har startat ett lovsångsteam i min hemförsamling. Hans svar blev kort och gott: "Det är välsignat". 

Kommentera

Publiceras ej